Drive darling, drive


 

 

När jag borstar tänderna så gör jag det med min rosa barntandborste.

 

När jag lagar mat gillar jag att bjuda folk, vill inte äta själv.

 

Jag är rädd för att bli lämnad ensam.

 

Den värsta känslan är när jag försöker berätta vad som är fel men kan inte säga något utan jag gråter i stället för.

 

Den bästa känslan är att vakna bredvid Jonas och veta att båda kan sova vidare, hålla om honom och känna hans mun mot min hals.

 

Jag är bäst på att våga vara kreativ, även om jag inte är världens bästa på att skriva så skriver jag. Och även om jag inte har världens mest utvecklade röst så sjunger jag. Jag vågar uttrycka mig, i vad det än är. Och jag älskar det.

 

Jag är sämst på att kontrollera mina känslor, jag bubblar lätt över, av alla olika anledningar.

 

Jag lyssnar på Bridge of light – P!nk idag, för jag såg Happy Feet igår. Den är precis vad jag vill ha nu. Disney och rena och utsjungna toner.

 

Jag pratar egentligen väldigt mycket, men i vissa sammanhang och umgängen känner jag mig inte trygg nog att ta plats.

 

Jag tycker om doften från nygräddat bröd, Jonas hår, mandariner och nyköpta böcker.

 

Kärlek är när han känner en bättre än jag själv gör, kärlek är när han genom en blick får mig att känna mig vacker. Kärlek är när han kittlar mig och jag får panik. Kärlek är en balans mellan riktig vänskap och attraktion. Hans skratt är kärlek. Vår ständiga diskussion om när vi ska starta filmen på kvällen är kärlek. Kärlek är när vi tillsammans finner en harmoni i att kämpa med vardagens stress och sorger och finna lyckan och skratten.

 

I somras var jag funktionär på Peace and Love och såg några fantastiska konserter tillsammans med två finisar, firade 4 år tillsammans  med världens finaste och jag var sommarkär. Mellan jobb bodde jag hos honom och firade sommaren med sena natt dopp med våra fina vänner i sjön i skogen. Åkte bil med familjen genom vackra Norge, upp och ned för berg och under turkosa vattenfall.

 

Sist jag grät var i helgen. Hormoner och stress samarbetade för att få tårarna att falla. Som tur var hade jag två varma armar runt mig.

 

När jag vill ha uppmärksamhet har Jonas lagt märke till att jag rycker små ryck i hans tröja, likt barnen på sina föräldrar i leksaksbutiken.

 

När jag bakar så väljer jag att utgå från världens bästa bok, a piece of cake. Choklad är ofta temat.

 

Just nu så lyssnar jag på Mumford & Sons tolkning av The Boxer, bästa bästa tolkning.

 

I dag så har jag gått i skolan, det har pratats mycket om fotbollen igår.

 

I kväll har jag varit med min Evelina, vi har bakat, sett på film och pratat som bara vi kan. Hon är fin den tjejen. Fina vän.

 

I morgon så börjar jag ett och slutar åtta imorgon kväll, men sedan har jag helg.

 

När jag vaknar på morgonen så vill helst ligga kvar i en halvtimma. Älskar att halvsova, därför hatar jag att vakna för sent, utan möjligheten att snooza.

 

Om jag var ett djur skulle jag nog vara en panda. Eller en hund, på grund utav uppmärksamhetsproblemen och mysigheten.

 

Annonser

2 thoughts on “Drive darling, drive

  1. du skriver så fint emma! mys läser alltid de du skriver här=) massa kramar från oslo som är på tok för långt borta från er all! kram!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s